Som jag gissade redan igår så lades inte förbandet om ordentligt av sköterskan. Redan ikväll hade det vätskat igenom rejält på vänstersidan och också börjat fastna… Tur att Daniel varit hos distriktssköterskan idag och hämtat mer förband!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Bild 1: Vätskat igenom…
Bild 2: Sköterskans lapptäcke…
Bild 3: Utan förband. Kortisonkrämen har fungerat superbra! Allt det torra och kliande är borta och huden är alldeles len och fin runt såret.
Bild 4: Nytt förband påsatt, nu i rätt storlek och så som jag vill ha det.
Bild 5: Högra såret ser ju hur fint som helst ut nu utan allt det torra och nariga. Det känns som att det finns hopp!
Vår käre kirurg ringde mig idag och ville prata mer om gårdagens besök, framtiden osv. Han tyckte det blev lite abrupt avslutat igår och det känns så skönt att känna att han verkligen bryr sig. Vi bestämde att vi ska kämpa på med den här typen av förband ett par veckor för att sedan komma till sårvårdsteamet. Då kommer även han själv medverka och man ska utvärdera hur den nya omläggningsmetoden har fungerat. Jag känner mig hoppfull när man ser vilken skillnad det gjorde för huden bara över en natt!
Jag har också talat med vår handläggare på Socialstyrelsen men tänker inte orda så mycket om det. Jag blev inte så väldigt mycket klokare. Jag har också haft mailkontakt med Olivers mamma och peppat henne att anmäla deras fall till Socialstyrelsen. Heja, heja!
Postat i:Okategoriserade
Åååå..Vad skönt Linda, nu vänder det, känner det på mig =)))